Trumps nya tullar träffar EU – så mycket påverkar de dig och svenska företag

På fredagen bytte USA ut sina gamla importtullar mot nya – och den här gången är motiveringen en helt annan. Officiellt handlar det inte längre om handelsobalanser, utan om att drabbade länder inte skulle göra tillräckligt för att stoppa varor tillverkade med tvångsarbete. För dig som konsument och för svenska exportörer är dock den viktigaste frågan enkel: hur mycket dyrare blir det egentligen?

Svaret, enligt den svenska regeringen, är lugnande. De nya tullsatserna ligger mellan 10 och 12,5 procent och berör import från ett sextiotal handelspartner, EU och dess medlemsländer inräknade. Ungefär 99 procent av all import till USA omfattas, men varor som redan är tullbelagda – som stål och aluminium – lämnas utanför.

Därför behöver du inte vänta dig någon prischock hemma

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tonar ned oron. Enligt honom innebär beskedet ingen dramatik för svenska företag. Poängen är att Trump i praktiken byter ut en tioprocentig tull mot en annan, sedan den tidigare rättsliga grunden var tidsbegränsad. För EU blir utfallet snarlikt, om inte identiskt, och den överenskommelse som redan finns med USA fortsätter att gälla.

Fredrik Bergman Evans, expert på amerikansk rätt, gör samma bedömning. Det handlar i huvudsak om att presidenten byter en tillfällig laglig grund mot en mer permanent, medan själva nivån ligger kvar ungefär som förut. Konsekvenserna för Sverige blir därmed begränsade.

Regeringens svar: gör oss mindre beroende av USA

Även om smällen den här gången blir mild, drar regeringen en tydlig slutsats. Sverige behöver stå på fler ben ekonomiskt och inte vara lika beroende av den amerikanska marknaden. Därför driver regeringen på för nya frihandelsavtal med länder som Filippinerna och Malaysia, framhåller Dousa.

Bakgrunden är ett rejält juridiskt bakslag för Trump. I februari slog USA:s högsta domstol fast att hans hårdaste tullar var olagliga, vilket öppnade en tidsfrist på 150 dagar som löpte ut den 24 juli. När fristen tog slut valde presidenten att fortsätta – men på en ny laglig grund.

Kritiken mot Trump växer – men han har delvis en poäng

Missnöjet utomlands är påtagligt. Norge, som står utanför EU, höjs från 10 till 12,5 procent, och landets utrikesminister Espen Barth Eide kallar motiveringen om tvångsarbete för byggd på helt felaktiga premisser. EU:s utrikeschef Kaja Kallas beskriver beskedet som en negativ överraskning och pekar på unionens starka arbetsrätt. Också länder som Australien och Brasilien har protesterat.

Samtidigt medger flera bedömare att kritiken av världshandeln inte är helt gripen ur luften. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, säger att det finns länder som utnyttjat systemet och att USA ibland behandlats oschysst. Målet att få omvärlden att tänka till kring obalanserna kan han ge visst stöd – men inte metoden.

Baksmällan Trump inte räknade med

Problemet för presidenten är att tullarna i hög grad slår tillbaka mot den egna ekonomin. Studier som Bergqvist hänvisar till pekar på att omkring 90 procent av de ökade tullkostnaderna har burits av amerikanska importföretag – och i förlängningen av amerikanska konsumenter, i takt med att priserna stigit i USA.

Sent på fredagskvällen antydde Trump dessutom att ytterligare tullar mot EU kan vara på väg, som svar på att bolag som Google fått böter i Europa. Där menar Bergman Evans att presidenten blandar ihop handelspolitik med EU:s rätt att reglera amerikanska teknikjättar på sin egen marknad. Med ett mellanårsval som närmar sig lär trycket på Trump knappast minska.