Din vinterresa till Thailand kan bli dyrare – så slår krisen vid Hormuzsundet mot din plånbok

Ett smalt sund vid Persiska vikens mynning har på några dagar blivit hela världens huvudvärk – och räkningen kan hamna hos dig. När vapenvilan mellan USA och Iran sprack innan tidsfristen för fredssamtalen ens hann löpa ut, stannade en stor del av oljetransporterna genom Hormuzsundet. Det märks snart både på bensinmacken och på flygbiljetten.

För de flesta svenskar känns kriget i Mellanöstern långt borta. Men energisystemens logik känner inga landsgränser, och priset på en resa hem från solen sätts i praktiken av vad som händer vid ett sund du kanske aldrig hört talas om.

Så mycket dyrare kan din höst och vinter bli

Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers, räknar med högre priser på både bilkörning och flyg under hösten om oljetransporterna fortsätter att strypas vid sundet.

– Det är mycket som spelar in, men jag har sett siffror på fem till tio procents ökning på dessa priser, säger han.

Europas oljelager räcker i ungefär 90 dagar och är reglerade, men lagren av flygbränsle är mindre. Det oroar Lena Heuts, forskare vid Chalmers Industriteknik. I värsta fall kan resenärer bli stående.

– Det kan bli så att flyg ställs in eller att priserna drastiskt höjs för att du ska hem från en destination där det faktiskt inte finns tillgång på flygbränsle, säger hon.

Fartygen som inte längre vågar passera

Som mest passerade omkring 140 fartyg Hormuzsundet varje dygn. Under den lugnare perioden var siffran nere i ett fyrtiotal. Att bedöma om det är värt att gå igenom är ”ytterligt svårt”, förklarar Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi vid Göteborgs universitet.

– Rederiet och befälhavaren ombord, och i viss mån lastägaren, behöver vara överens om att det är värt att ta risken att passera, säger han.

Under det korta uppehållet i striderna kunde fartygen visserligen ta sig fram, men transporterna hann inte fylla på de strategiska oljelagren igen.

Därför handlar hela kriget om ett enda sund

Bakom eskaleringen ligger en strid om vem som ska kontrollera vattenvägen. Det avtal som USA och Iran slöt i mitten av juni var vagt, och parterna tolkade det olika, konstaterar Mellanösternexperten Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Iran har läst avtalet som att sundet ska öppnas, fast under iransk kontroll. USA menar att de har rätt att öppna en egen rutt, säger han.

Iran har pekats ut för tre fartygsattacker i Persiska viken i början av juli, varefter president Trump förkastade vapenvilan och luftangreppen återupptogs. Lund är tydlig med var ansvaret ligger.

– Den iranska positionen är i grund och botten olaglig. Man kan inte skjuta mot civil sjöfart, säger han.

Samtidigt tror han inte på ett fullskaligt storkrig. Båda sidor signalerar fortfarande att det finns gränser och att de vill tillbaka till förhandlingsbordet. I praktiken pågår en omförhandling av villkoren, med hot som påtryckningsmedel.

Iran passade på att kamma hem miljarderna

Medan omvärlden höll andan såg Iran sin chans. Under den sköra vapenvilan skeppade landet ut omkring 70 miljoner fat olja till ett värde av runt sex miljarder dollar – motsvarande cirka 58 miljarder kronor.

– Irans ekonomi befinner sig i sitt sämsta skick sedan revolutionen, så varje dollar i intäkter spelar roll, säger Mellanösternexperten Jonathan Panikoff vid tankesmedjan Atlantic Council.

Intäkterna ger regimen en välkommen buffert nu när USA på nytt infört en blockad mot all sjötrafik till och från Irans hamnar.

Nu tömmer Sverige oljereserven – men experterna vill se mer

För svensk del har regeringen gett klartecken att ta ur den nationella oljereserven fram till årsskiftet. Men flera experter menar att krisen framför allt bör bli en väckarklocka om att stärka Sveriges egen försörjningstrygghet.

Lena Heuts pekar på att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att tillverka egna drivmedel – och till och med eget flygbränsle av förnybar råvara – ur restprodukter från skogsbruk och jordbruk eller ur koldioxid från massa- och pappersbruk och fjärrvärmeverk.

– Det här kan ge en skjuts att öka vår försörjningstrygghet genom att vi börjar producera mer egna flygbränslen, säger hon.

Slutsatsen är svår att komma ifrån: ju mer Sverige kan stå på egna ben, desto mindre sårbart blir landet nästa gång ett avlägset sund sätter världshandeln i gungning.