Två amerikanska soldater döda – så trappas Iran-kriget upp natt efter natt

Det var när de tillsammans med allierade styrkor försökte slå tillbaka en svärm av iranska ballistiska robotar som det small. Två amerikanska soldater dödades vid en militärbas i Jordanien, en tredje saknas fortfarande och fyra fördes till jordanska sjukhus. Det är de första bekräftade amerikanska dödsfallen sedan USA i början av juli återupptog sina anfall mot Iran – och en påminnelse om att kriget nu kräver amerikanska liv på marken.

De försvarade basen – då slog roboten till

Enligt det amerikanska militärkommandot Centcom stupade soldaterna under själva luftförsvaret, i det ögonblick när de skyddade basen mot inkommande robotar. De fyra som skadades har hunnit skrivas ut igen, och ytterligare personal som bedömts medicinskt har återvänt i tjänst. Men förlusten är svår att tala bort: sedan kriget inleddes i slutet av februari har 16 amerikanska soldater dödats och fler än 430 skadats.

Parallellt fortsätter Iran att rikta svarsattacker mot amerikanska mål runt om i Mellanöstern. Både Kuwait och Jordanien aktiverade sina luftförsvarssystem under natten, och den jordanska militären uppger att tio iranska robotar sköts ned över landets territorium utan att människor eller byggnader kom till skada.

Sjunde natten i rad – och nu faller broarna

För sjunde natten i följd gick amerikanska styrkor till anfall. Explosioner hördes i städerna Bandar Abbas och Ahvaz och på ön Qeshm, och när attackvågen avslutades strax före klockan fyra svensk tid hade iranska övervakningsanläggningar, logistikinfrastruktur och vapenlager träffats, enligt Centcom. Iranska statliga medier uppger att minst tre personer dödats och åtta skadats.

Det mest talande målet är kanske broarna kring Bandar Abbas. Genom att slå ut dem försöker USA försvåra för Iran att flytta trupper och materiel i det strategiskt känsliga området – ett tydligt tecken på att anfallen inte längre bara handlar om enskilda vapenlager, utan om att strypa regimens rörelsefrihet.

Sundet där ditt bensinpris kan avgöras

Mitt i allt står Hormuzsundet, den smala passage där en stor del av världens olja transporteras. Irans revolutionsgarde påstår att två tankfartyg stött ihop med minor sent på fredagen och varnar besättningar för att ta sig in i vad man kallar ett minfält. Uppgifterna är få och skadorna oklara, och Centcom avfärdar hela historien som ”falsk”. Revolutionsgardet hävdar samtidigt att fyra fartyg hindrats från att passera sundet.

Oavsett vad som är sant säger konflikten om sundet något om insatserna. Så länge Iran kan använda Hormuz som påtryckningsmedel finns hotet om stigande oljepriser kvar – och det är en nota som till slut hamnar hos vanliga bilister och hushåll, även långt från fronten.

Kan kriget knäcka Donald Trump?

Rent militärt skulle USA kunna hålla på i veckor till, konstaterar Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap. Frågan är i stället politisk. Han tror att anfallen kan fortsätta i ytterligare tre till sex veckor – men sedan närmar sig mellanårsvalet, och varken republikanska kandidater eller väljare vill se dyrare olja eller bilder av bombade mål som kan beskrivas som civila.

Hallenberg menar att den iranska regimen ser kriget som en fråga om ren överlevnad, vilket gör den svår att pressa. Det enda som verkligen skulle kunna knäcka den vore enligt honom en markinvasion – något han inte för ett ögonblick tror att en amerikansk president skickar en halv miljon soldater för att genomföra. Samtidigt rapporterar Axios att USA skickar dussintals tankflygplan till Israel inför en möjlig upptrappning. Hallenbergs gissning är ändå att parterna om några veckor tvingas söka en kompromiss – en uppgörelse som Trump kommer att kalla historisk, men som knappast infriar alla amerikanska mål.