En timme – sedan måste jättarna riva ner gängens mordannonser

De ser ut som helt vanliga jobbannonser i flödet ditt barn scrollar förbi varje dag. Men bakom orden döljer sig ett uppdrag: kasta en handgranat, tända en brand, skjuta ihjäl en människa – mot snabb betalning. Från och med i dag har polisen ett nytt vapen mot dem.

Klockan tickar för techbolagen

Den nya lag som träder i kraft på onsdagen ger polisen rätt att kräva att sociala medier plockar ner en misstänkt rekryteringsannons – och det snabbt. Senast en timme efter att myndigheten hört av sig ska innehållet vara borta.

Stannar annonsen kvar väntar kännbara konsekvenser. Bolagen riskerar avgifter på mellan 5 000 kronor och fem miljoner kronor, beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Sätts rekryteringen dessutom i system kan sanktionen landa på upp till fyra procent av företagets globala omsättning.

– Det kommer att vara kraftfulla ekonomiska muskler i den här lagstiftningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Så flyttades värvningen in i din telefon

Polisen har länge varnat för att gängen bytt skolgården mot mobilskärmen. I öppna kanaler dyker "jobben" upp där barn och unga rör sig, ofta på plattformar som Tiktok och Snapchat, innan samtalen leds vidare till krypterade tjänster som Signal.

Niclas Andersson, chef på utredningsenheten vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, beskriver hur brett utbudet är.

– Det kan handla om mord, sprängningar, brandattentat, mordförsök, transporterade vapen, knark, egentligen all typ av brottslighet, säger han.

Enligt polisen köper gängen numera upp mindre grupper som tidigare handlat om datorspel eller fotboll och gör om dem till värvningskanaler. Särskilt besvärligt är att samarbetsviljan enligt myndigheten helt saknas hos Signal, som är den vanligaste krypterade tjänsten i sammanhanget.

Först i EU att sätta hårt mot hårt

Med lagen blir Sverige först i EU att rikta den här typen av snabba nedtagningskrav mot gängkriminalitet – ett verktyg som hittills använts mot terrorpropaganda. Regeringen beskriver det som ett steg för att pressa tillbaka gängen och skydda barnen bättre än samhället lyckats med hittills.

– När gängen flyttar sin rekrytering av barn och unga från skolgårdar till digitala miljöer måste polisen följa efter, säger Gunnar Strömmer i en skriftlig kommentar.

Polisen välkomnar besluten och lovar fortsatt dialog med plattformarna. Myndigheten anser samtidigt att bolagen borde göra mer på egen hand för att rensa bort innehållet, utan att behöva bli tillsagda.

Kan lagen slå fel?

Allt är inte oomstritt. Ängla Pändel, jurist vid Institutet för juridik och internet, pekar på att det historiskt varit svårt att kräva in böter från utländska techjättar och att den snäva tidsgränsen kan få plattformarna att ta det säkra före det osäkra.

– Där plattformar tar bort mer innehåll än nödvändigt för att undvika sanktioner, säger hon om risken för en så kallad chilling effect.

Att lagen skulle drabba vanliga, oskyldiga annonser bedömer hon dock som en liten risk. Reglerna riktar sig mot innehåll där det finns konkreta skäl att tro att det används för att dra in människor – inte minst barn – i grov brottslighet.