Iran stryper din bensinledning – nu dör amerikanska soldater i Hormuz-kriget

En robotsvärm slog ner över en amerikansk bas i Jordanien i fredags. När röken lagt sig var två amerikanska soldater döda och en tredje spårlöst försvunnen. Det är de första bekräftade dödsfallen sedan striderna mellan USA och Iran blossade upp på nytt den 7 juli – och de kom mitt i en kraftmätning som nu hotar en av världens viktigaste oljeleder.

Därför angår ett sund långt borta ditt tankstopp

Mitt i allt står Hormuzsundet, den smala passage där en stor del av världens oljetransporter pressas fram. Irans revolutionsgarde hävdar att de kontrollerar sundet och att inget fartyg får passera utan gardets klartecken. Under helgen säger sig gardet ha stoppat fyra fartyg som försökt bryta blockaden: två ska ha tvingats vända, två vände självmant. USA svarar med en egen blockad och uppger att man stoppar all trafik till och från iranska hamnar. Det var just rapporter om iranska angrepp mot handelsfartyg som utlöste den nya stridsvågen för en vecka sedan, och varje ny spärr i sundet riskerar att slå igenom ända ut i priset vid pumpen.

Åtta nätter i rad – och ingen backar

USA:s militärkommando Centcom uppger att man genomfört en ny våg av luftangrepp mot iranska mål, bland annat mot staden Sirik vid sundet och hamnstaden Bandar Abbas. Enligt Centcom syftar angreppen till att försvaga Irans förmåga att hota den kommersiella sjöfarten och att snabbt straffa de förband inom revolutionsgardet som låg bakom attacken i Jordanien. Iran hävdar i sin tur att man svarat med kamikazedrönare mot två amerikanska baser i Kuwait, riktade mot en ammunitionsdepå vid Camp Udairi och mot radaranläggningar på flygbasen Ali Al Salem. Kuwait och Bahrain bekräftar att de attackerats men uppger att luftvärnet slog tillbaka det mesta. Därmed har länderna beskjutit varandra åtta nätter i följd.

Regimen hotar – men var är ledaren?

Irans högste ledare Mojtaba Khamenei varnade under lördagen för ”oförglömliga attacker” om USA inte upphör, och avfärdade via ombud president Donald Trumps underskrift som ”värdelös”. Kort dessförinnan meddelade vice utrikesministern Kazem Gharibabadi att Iran inte längre håller sig till det samförståndsavtal som slöts med USA för en månad sedan. Samtidigt har Khamenei inte synts till sedan kriget bröt ut, och uppgifter florerar om att hans uttalanden i själva verket kan formuleras av revolutionsgardet självt. Regimens vägran att förhandla är den drivande kraften bakom att vapenvilan kollapsade och striderna åter tog fart.

Priset Trump måste bära

Sedan USA och Israel inledde sina angrepp mot Irans kärnvapenprogram den 28 februari har totalt 16 amerikanska soldater dödats och över 400 skadats. Trump försvarar insatsen och pekar på att den handlar om att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Att amerikanska soldater nu dör gör förstås den linjen svårare att hålla inrikespolitiskt, och kritiker menar att det river i löftet att hålla USA borta från nya krig. Men kärnfrågan kvarstår oförändrad: en regim som blockerar Hormuzsundet, sliter upp ingångna avtal och beskjuter grannländernas baser är den som avgör hur länge kulorna fortsätter att flyga.