Hemliga bristerna på Trumps nya plan – nu kallas reportrarna till förhör

Ett nästan nytt Air Force One, skänkt av Qatar, stod redo på marken – men när USA:s president skulle hem från Natomötet i Ankara valde han ändå det gamla planet. Nu vill åklagarna veta vem som berättade varför.

Bakgrunden är en artikel i New York Times som hävdar att presidenten bytte flygplan på inrådan av den amerikanska säkerhetstjänsten, sedan ett möjligt hot från Iran uppmärksammats. Enligt tidningens källor saknar det nya planet flera avancerade skyddsfunktioner som det äldre har, bland annat skydd mot robotangrepp.

Därför litar man inte på det skänkta planet

Problemet handlar inte bara om vad som saknas, utan om vad som kan finnas ombord. Enligt uppgifterna måste planet i praktiken plockas isär in på skelettet och byggas ihop igen för att man ska kunna garantera att det är fritt från dold övervakningsutrustning. En sådan genomgång kan ta flera år.

Det är den typen av känsliga säkerhetsuppgifter som nu står i centrum. Innan artikeln publicerades kontaktade en högt uppsatt tjänsteman på FBI tidningen och bad den att låta bli – och att lämna ut sina källor. New York Times vägrade.

Insatsstyrka ska jaga läckorna

Vita huset förnekar att det finns några säkerhetsbrister på planet. Men i fredags kallades reportrarna till att vittna inför en åtalsjury, ett förhör som väntas hållas under onsdagen.

USA:s krigsminister Pete Hegseth har därtill meddelat att landet inrättar en särskild insatsstyrka med uppdrag att spåra upp och åtala dem som läcker hemlig information. Regeringens linje är tydlig: kallelsen handlar om att stoppa läckor av uppgifter som rör nationens säkerhet, inte om att strypa det journalistiska arbetet.

Så mycket riskerar journalisterna

Det är själva förhöret som väcker uppmärksamhet, förklarar SVT:s USA-kännare Andreas Utterström. Att en regering vill ta reda på vem som läckt känsliga säkerhetsuppgifter är i sig inte ovanligt – det som sticker ut är att journalister kallas in för att berätta vilka de talat med.

Och till skillnad från i Sverige, där källskyddet är inskrivet i grundlagen, vilar det amerikanska källskyddet på domstolspraxis snarare än på författningen. Reportrarna kan välja att tiga för att skydda sina källor. Men då riskerar de i förlängningen fängelse för domstolstrots, även om det enligt Utterström är mycket ovanligt.

Striden som kan sätta ny praxis

Det är oklart hur många som ska förhöras och om någon misstänks för brott. Det är inte heller givet att rättsprocessen fortsätter efter vittnesförhöret.

Tidningens advokat David McCraw är starkt kritisk och menar att federala agenter som dyker upp på reportrars tröskel borde oroa alla som tror på pressfriheten. New York Times chefredaktör beskriver kallelsen som ett försök att skrämma enskilda reportrar till tystnad. Enligt Utterström är farhågan att ett sådant fall kan tvinga journalister att röja sina källor – och därmed förskjuta rättspraxisen. Det är inte första gången tidningen och presidenten drabbar samman; så sent som i september 2025 stämdes New York Times för förtal.