Tre månader efter valet som avslutade Viktor Orbáns långa tid vid makten befinner sig Ungern i en snabb politisk omställning. Den nya regeringen, buren av Péter Magyars parti Tisza, har på kort tid genomfört flera tunga förändringar – samtidigt som frågor om maktkoncentration och kommande budgetstrider hänger kvar.

En av de mest konkreta framgångarna är uppgörelsen med EU-kommissionen som frigör 16,4 miljarder euro i stödmedel som tidigare varit frysta. För att komma åt pengarna har Ungern antagit en ny anti­korruptions- och transparensreform och åtagit sig att stärka rättsstaten – just de brister som Bryssel länge pekat på.

– Framför allt handlar det om kraven på fungerande rättsstatsprinciper, som man menar inte har fungerat tidigare i Ungern, säger Ungernexperten Anders Blomqvist.

Regeringen har också drivit igenom en grundlagsändring som begränsar premiärministerns tid vid makten till åtta år, räknat från 1990. I praktiken stänger den dörren för en återkomst av Orbán – men den sätter också ett tak för Magyar själv, som därmed kan sitta som mest åtta år. Att ledaren frivilligt begränsat sin egen makt har enligt Blomqvist byggt förtroende för hans avsikter.

Mer omdiskuterad är omgörningen av medielandskapet. Den statliga nyhetskanalen M1 har tillfälligt stoppat sina nyhetssändningar som en del av en bredare omstöpning av public service. Magyar har använt hårda ord om den tidigare bevakningen.

– Magyars ord är hårda. Han har sagt att det var lögnfabriker, säger Blomqvist.

Det forna regeringspartiet Fidesz har rasat samman. Orbán sitter inte ens kvar i parlamentet, och kvar finns enligt experten en svag opposition som fortsätter att försvara det gamla systemet. Även högerextrema grupper i parlamentet är kritiska och varnar för att en ny sorts maktkoncentration kan växa fram kring Magyar, och att politiken blir alltför personfixerad.

Stödet i opinionen är samtidigt starkt. Tisza har fortsatt en bred uppslutning och många väljare har lämnat Fidesz. Men Blomqvist pekar på en oro för att pendeln slår för hårt och för snabbt.

– Han är ju verkligen i fronten på allt. På det viset är det ju väldigt populistiskt, säger han.

Den fråga regeringen ännu inte tagit tag i är budgeten – och det är där det kan bli känsligt. Bland de reformer som planeras finns en förmögenhetsskatt riktad mot de rikaste och utökat socialt stöd till ekonomiskt utsatta grupper, förändringar som väntas tvinga fram tydliga prioriteringar.

Blomqvist tror att nästa år bjuder på flera konflikter, och att provet blir hur de hanteras.

– Då är det frågan om hur det kommer hanteras, om det blir demokratiskt eller om det är Péter Magyar som ska fortsätta styra med ensam hand, säger han.