USA stoppade varenda iransk robot i natten – men vapenlagren sinar farligt fort

Under natten lystes himlen över Mellanöstern upp av iranska robotar med kurs mot amerikanska styrkor. Enligt USA:s militärkommando Centcom sköts samtliga ned innan de nådde sina mål, och de amerikanska förbanden hålls nu i högsta beredskap. Kort därefter slog USA och Saudiarabien tillbaka: gemensamma anfall riktades mot Iranstödda grupper på flera platser i östra Irak. Den Iranstödda shiamilisen Folkets mobiliseringsstyrkor uppger enligt Al Jazeera att minst åtta av deras medlemmar dödades.

Från Teheran har det varit tyst om att robotarna avvärjdes. Däremot meddelade det iranska revolutionsgardet att man under morgontimmarna beskjutit och tvingat tre fartyg att stanna i Hormuzsundet, sedan besättningarna enligt gardet struntat i upprepade varningar.

Kriget som inte tar slut – och priset du redan känner av

Bakom nattens dramatik ligger ett krig som dragit ut på tiden utan att någon part vinner. Fredssamtalen står och stampar, oljepriserna klättrar och fler amerikanska soldater har stupat i striderna. Den utdragna stängningen av Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljeleder, sätter press på hela den globala ekonomin.

President Donald Trump har markerat att tålamodet håller på att ta slut. Så sent som i måndags sa han till Axios att USA är berett att ta till mycket kraftfulla militära åtgärder om förhandlingarna inte snabbt ger resultat. I fredags valde han dock att pausa anfallen mot Iran, sedan medlare bett honom ge diplomatin en sista chans.

Robotlagren töms – och Kina håller USA under uppsikt

Men bakom kulisserna finns en oro som är svårare att slå bort med militär styrka. Efter flyganfall tretton nätter i rad tvingades Pentagon pausa sina angrepp, delvis för att lagren av Patriot-robotar och annat luftförsvar krymper i en takt som beskrivs som oroande. Enligt uppgifter till amerikanska medier har USA fått prioritera vilka iranska robotar och drönare man över huvud taget ska försöka stoppa, för att spara på ammunitionen.

Att bygga en enda Patriot-robot tar över två år. En förklaring till bristen är att den amerikanska försvarsindustrin gått på lågvarv, samtidigt som stora mängder utrustning skänkts till Ukraina, förklarar överstelöjtnant Johan Huovinen vid Försvarshögskolan. Enligt en analys från tankesmedjan CSIS hade Pentagon redan i april avfyrat nära hälften av sina Patriot-robotar och minst hälften av de mer avancerade Thaad-robotarna.

Det är i det läget faran blir strategisk. Analytiker varnar för ett sårbarhetsfönster: om en konflikt med Kina om Taiwan skulle bryta ut i Stilla havet kan USA sakna tillräckliga lager. Försvarsminister Pete Hegseth har bett senaten om ytterligare 87 miljarder dollar för att täppa till vad han kallar kritiska brister. Trump själv tonar ned problemet och hävdar att USA har mer ammunition än något annat land i världen och långt mer än landet behöver.

Nu kräver de egna att Trump avslutar jobbet

Det utdragna kriget har också blivit inrikespolitik i Washington. Flera republikanska lagstiftare har börjat ifrågasätta Hegseth och menar att Pentagon borde ha förutsett både den långa stängningen av Hormuzsundet och Irans attacker mot grannländerna. Senatorn Thom Tillis säger rakt ut att han tappat förtroendet för försvarsministern.

Samtidigt reser sig tunga röster inom partiet för handling snarare än tvekan. Senatorn Roger Wicker uppmanar Trump att slutföra jobbet genom att trappa upp trycket, och John Cornyn anser att ett avgörande slag kan bli nyckeln till att vända opinionen. Budskapet från dem är tydligt: USA måste visa sin militära överlägsenhet och återöppna Hormuzsundet – och om någon kan lyckas med det, så är det USA.