Ensam med 21 patienter på akuten – då drog facket i nödbromsen

Klockan var strax efter halv nio på kvällen när Natali började sitt nattpass på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Timmarna som följde skulle hon springa i stort sett oavbrutet, med sprutor och läkemedel i händerna, medan patienterna hopade sig. Som mest bar hon ensam ansvaret för 21 personer. Innan natten var slut hade Vårdförbundet klivit in och stoppat arbetet.

– Det är omöjligt att som ensam sjuksköterska ha så många patienter, säger hon.

"Max tio hinner jag ha koll på" – resten fanns bara i periferin

En vanlig kväll ansvarar en sjuksköterska på akuten för mellan sju och tolv patienter. Natten mot tisdagen den 14 juli var siffran nästan tredubbelt så hög. Flera vårdplatser hade stängts, och därför blev patienter liggande på hårda britsar i korridorerna i väntan på att kunna flyttas vidare.

– Jag hinner ha bra koll på max tio personer. Resten har man i periferin, och det tycker jag är jättejobbigt, säger Natali.

Hon berättar att personalen knappt hann växla ett ord med varandra under passet. Efter tretton år med cancersjuka patienter hade akuten varit tänkt som en nystart. I stället valde hon att säga upp sig redan i början av sommaren.

Andra gången på 20 år – så allvarligt var läget

Att ett fackligt skyddsstopp överhuvudtaget utlöstes är i sig anmärkningsvärt. Enligt Annika Hemström, skyddsombud för Vårdförbundet på sjukhuset, har det bara hänt vid två tillfällen under de senaste två decennierna.

Skyddsombuden fanns på plats i ungefär tre timmar under kvällen och påtalade gång på gång att något måste göras. När läget ändå inte förbättrades utlöstes stoppet, som gällde mellan klockan två och åtta på morgonen. I praktiken innebar det att antalet patienter per sjuksköterska begränsades.

– Jag utesluter inte att det kan bli fler skyddsstopp, säger Annika Hemström, som beskriver bemanningsläget inför sommaren som skört och allvarligt.

Tio uppsägningar och 680 tomma pass – så byggdes krisen upp

Den akuta natten kom inte från ingenstans. En viktig orsak till den höga belastningen var att tio sjuksköterskor slutade inför semesterperioden, bekräftar chefsläkare Johan Lugnegård.

– Det blev för stor belastning per medarbetare. Det är vi medvetna om. Där vill vi inte vara, säger han.

Redan före sommaren hade varningssignalerna varit tydliga. Då rapporterades om 680 tomma arbetspass på sjukhuset under semesterperioderna, och personalen beskrevs som förtvivlad inför hur bemanningen skulle gå ihop.

Vad betyder det för dig som söker vård?

Chefsläkaren medger att patientsäkerheten kan påverkas i ett läge som detta, men understryker att ledningen ingrep innan något allvarligt hann inträffa. Han pekar på att nyckeln inte enbart handlar om att anställa fler, utan om att få patienterna vidare från akuten snabbare.

– Patienten måste kunna lämna akutmottagningen när den är klar, säger Johan Lugnegård.

Sjukhuset lyfter fram att man arbetat intensivt under våren och bland annat sökt avlasta akuten genom ett närmare samarbete med primärvården. Frågan som kvarstår är om de arbetssätten räcker för att en natt som den 14 juli inte ska upprepas.