Tre brandmän döda och tusentals på flykt – men vändningen har kommit i södra Europa

Röken låg så tät över Rethymnon på Kreta att vägarna blev oanvändbara. Flera tusen människor fick lämna sina hem, och en del av dem tog sig undan lågorna med båt eftersom det inte gick att köra bilen ut. Nu, efter en natt av hårt slit, pekar pilarna åt rätt håll på flera av de platser i södra Europa som brunnit den senaste veckan – samtidigt som elden blossar upp på nya ställen.

Så nära kom katastrofen din semesterö

På Kreta kämpade brandmännen genom natten mot fredag för att ringa in terrängbranden i Rethymnon, som de hårda vindarna gjorde svårsläckt. Läget beskrivs nu som bättre, men branden är ännu inte under kontroll och det finns kvar många brandhärdar. De starka vindarna och den täta röken skapade tidvis nära nog noll sikt, vilket gjorde det extremt svårt – tidvis omöjligt – att fälla vatten från luften.

De flesta som evakuerats har kunnat återvända till hem och hotell, och Kretas turisthögsäsong rullar vidare. Resebyråerna Ving och Apollo uppgav under torsdagen att inga svenska turister behövt evakueras. På ön Paros, där en terrängbrand också härjat i den kraftiga blåsten, förbättras läget likaså enligt räddningstjänsten.

Priset betalades av dem som gick mot elden

Bakom lägesrapporterna finns ett tungt facit. Tre brandmän har omkommit under släckningsarbetet i Grekland den senaste veckan – två på Kreta och en på halvön Peloponnesos. Under fredagen bröt dessutom en ny skogsbrand ut på ett berg utanför Aten, nära förorten Haidari, och räddningstjänsten beordrade delvis evakuering i området. Bakom varje siffra om hektar och evakuerade står alltså människor som gått rakt mot lågorna för andras skull.

Därför andas Frankrike och Spanien ut

Längre västerut kommer de mer hoppfulla beskeden. I det branddrabbade Gironde i sydvästra Frankrike, där en jättebrand rasat, hävde myndigheterna evakueringsordern för ytterligare områden. Invånare i två kommuner och ett par campingplatser fick återvända, vilket innebär att omkring 144 000 av de drygt 220 000 som tvingats fly nu är hemma igen. Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez menar att ”det värsta troligen ligger bakom oss”, men lovar fortsatt skärpt vaksamhet.

Även i Spanien har jättebränderna i Ávila och runt Madrid kommit under kontroll. På torsdagen hävde premiärminister Pedro Sánchez det nationella undantagstillstånd som rått i landet på grund av bränderna.

Grafen som sprids i ditt flöde döljer en detalj

Parallellt med bränderna pågår en strid om siffrorna. Just nu sprids en graf i sociala medier som ska bevisa att Europa brunnit mindre 2026 än något år mellan 2012 och 2025, ofta med budskapet att medierna bara visar när det brinner och håller oss dåligt informerade. Men grafen utelämnar en avgörande sak: Europastatistiken den bygger på räknar in hela Ryssland, även de områden som geografiskt ligger i Asien. Räknar man bort dem ser bilden annorlunda ut.

Samtidigt är det sant att både antalet bränder och den brända arealen minskar i världen sett till helheten, enligt Johan Sjöström, skogsbrandsforskare vid forskningsinstitutet Rise. Förklaringen är att de allra största områden som brinner är savanner i Afrika och Sydamerika, där man historiskt eldat för att förbättra betes- och jordbruksmark – en metod som används allt mindre.

Inte bara klimatet avgör hur mycket det brinner

Enligt FN:s klimatpanel IPCC väntas ett varmare klimat öka risken för och allvarligheten i bränder i bland annat regnskogar, och i den boreala zon där större delen av Sverige ingår har bränderna redan blivit större och vanligare. Men Johan Sjöström är noga med att klimatet aldrig är hela förklaringen.

– Hur vi använder marken, hur vi tänder och hur vi släcker bränder är också väldigt styrande faktorer, säger han.

Med andra ord handlar sommarens eldhav i södra Europa lika mycket om markanvändning, beredskap och släckningsresurser som om termometern. Och för brandmännen i Rethymnon och utanför Aten är det arbetet ännu inte slut – brandrisken är fortsatt hög eller extremt hög på flera håll i Europa.