60 000 tog sig över på ett dygn – nu ångrar de sig: "Vet inte varför jag kom"

På bara ett dygn förvandlades den lilla spanska staden Ceuta i norra Afrika till skådeplatsen för en av de största gränskriser Europa har sett på flera år. Tiotusentals människor klättrade över betongmurar, tog sig förbi taggtråd och simmade runt vågbrytaren som skiljer Marocko från spanskt territorium. Ett dygn senare vänder de flesta hemåt igen – utsvultna, utmattade och med en fråga på läpparna som ingen av dem tycks kunna besvara.

– Ärligt talat vet jag inte varför jag kom hit. Jag åker hem nu, säger Reda från Marocko, en av de många som redan ångrat sig.

Han berättar att han inte ätit lunch sedan dagen innan och inte fått någon sömn. Pengarna han tog med gick åt till taxi. Hans historia är en av tiotusentals som utspelade sig i Ceuta under torsdagen och fredagen.

Så tog de sig in – och plötsligt var de fler än stadens invånare

De flesta tog sig in nära den marockanska staden Fnideq. Enligt Spaniens inrikesdepartement korsade omkring 50 000 personer gränsen under ett enda dygn – den autonoma exklaven själv talar om upp till 60 000. En kö på nära fem kilometer bildades av människor som var beredda att simma runt piren som markerar gränsen till havs.

I Ceuta bor normalt runt 84 000 personer. När trycket var som störst utgjorde de nyanlända mer än halva befolkningen. Mottagningscentren fylldes omedelbart och många tvingades tillbringa natten på stranden.

Militär, tårgas och vattenkanoner – när Spanien tappade greppet

Spaniens regering svarade med att kalla in militären för att stötta Guardia Civil, som normalt sköter gränsbevakningen. Enligt spanska nyhetsbyråer användes både tårgas och vattenkanoner för att pressa tillbaka folkmassorna, och militärfordon patrullerade gränsområdet.

Under fredagen började strömmen vända. Departementet uppgav att människor lämnade Ceuta i en takt av 150 personer i minuten, och på fredagskvällen hade över 48 000 återvänt till Marocko. Priset var högt: minst 57 personer har dött, de flesta genom drunkning när de försökte simma runt vågbrytaren. Dykare från spanska polisen sökte fortfarande i vattnet.

Premiärminister Pedro Sánchez, som själv besökte staden, kallade händelserna en kränkning av Spaniens territoriella integritet och pekade ut "maffialiknande människohandlare" som orsak.

Domen som kan ha öppnat slussarna

I spanska medier kopplas krisen till ett avgörande i landets högsta domstol. Tidigare i juli slog domstolen fast att migranter som stoppas till havs på väg mot exklaven inte omedelbart får skickas tillbaka till Marocko. Det spanska inrikesdepartementet har kritiserat domen och anklagat människosmugglare för att ha utnyttjat den för att elda på flödet av papperslösa.

Samtidigt pekar bedömare på en annan möjlig förklaring. Marocko har vid flera tillfällen tidigare använt migrationsfrågan som påtryckningsmedel mot EU. "Det här handlar mer om diplomati än om gränssäkerhet", skriver Jeremy Cliffe vid tankesmedjan ECFR.

Så vill svenska regeringen skydda dig från nästa 2015

Krisen har utlöst starka reaktioner i hela Europa – också i Sverige. Statsminister Ulf Kristersson (M) betonar att Spanien snabbt måste återfå kontrollen och leva upp till sina åtaganden inom Schengensamarbetet. Om läget skulle hota Sveriges säkerhet eller migrationssituation är regeringen enligt honom beredd att agera för att "2015 inte ska hända igen".

Migrationsminister Johan Forssell (M) har kallat sina nordiska kollegor till ett extrainsatt möte och säger att Sverige är redo att stötta Spanien via Frontex om hjälp begärs. Skulle EU:s solidaritetsmekanism aktiveras vill regeringen bidra med pengar – inte ta emot omfördelade migranter.

"Inget mindre än en invasion" – så hårdnar tonen i Europa

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har hotat med att pausa Schengensamarbetet med Spanien för att skydda gränserna och medborgarnas säkerhet. Finlands inrikesminister Mari Rantanen ställde sig bakom förslaget och menade att länder som inte klarar att skydda EU:s yttre gräns inte kan vara kvar i Schengen. Även den svenska integrationsministern Simona Mohamsson (L) gav Meloni sitt stöd.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson kallade händelserna "inget mindre än en invasion" och krävde att Spanien omedelbart stänger gränsen. Socialdemokraternas Magdalena Andersson efterlyste ett kraftfullt agerande från Spanien med EU:s stöd och ville se de uppgifter som pekar på att krisen kan ha varit orkestrerad utredda.

Juridiskt lär hotet mot Spanien dock stanna vid ord. Att utesluta ett land ur Schengen skulle kräva att samtliga övriga medlemsländer går med på det, något Forssell bedömer som orealistiskt. Sánchez själv slog i sitt svar fast att det inte är läge att splittra EU, utan att fortsätta bygga en stark och enad union.