Hamas lovar lägga ner vapnen – men ett land tiger fortfarande

Efter nästan två år av krig kan Gaza stå inför sin största vändpunkt hittills: den terrorstämplade rörelsen Hamas säger sig ha gått med på att avväpnas. USA:s president Donald Trump kallar det ett monumentalt steg, och källor inom Hamas bekräftar för flera medier att en uppgörelse har nåtts. Ändå är det ett avgörande land som fortfarande inte har sagt ett ord.

Enligt planen ska Hamas och andra beväpnade grupper lämna ifrån sig sina vapen – inte på en gång, utan i flera steg. Först därefter ska återuppbyggnaden av det sönderslagna Gaza kunna börja.

Så är tänkt att makten ska bytas ut

Upplägget innebär att Hamas ska släppa greppet om Gaza. I stället ska en teknokratisk regering ta över styret, under beskydd av en internationell fredsstyrka, medan Israel drar tillbaka sina trupper. En konkret färdplan för hur avväpningen praktiskt ska gå till ska tas fram inom två veckor.

Trump tillkännagav uppgörelsen natten till fredagen, och den beskrivs som det största diplomatiska genombrottet i Gaza sedan förra årets vapenvila.

Varför du inte ska ta segern för given ännu

Mitt i optimismen manar experterna till försiktighet. Anders Persson, statsvetare och Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet, konstaterar att det visserligen är ett stort genombrott – men att det lika gärna kan rinna ut i sanden.

– Det är också möjligt att ingenting händer, säger han.

Han pekar på ett mönster i Trumps diplomati i regionen: tidigare vapenvilor i Gaza, Libanon och Iran har kollapsat, och de storslagna deklarationerna har ofta visat sig ljusare än verkligheten. Den teknokratiska regeringen kallar han en papperskonstruktion vars folkliga stöd är oklart – och uppfattas den som USA:s och Israels förlängda arm kan den möta våld.

Frågan som avgör allt: vill Hamas verkligen släppa vapnen?

Hela avtalet vilar på en enda sak – om Hamas på riktigt är berett att lämna ifrån sig sina vapen, och därmed sin makt över Gaza. Rörelsen säger sig ha skrivit under, men villkorar genomförandet med att Israel först drar tillbaka sina styrkor.

Samtidigt finns andra militanta grupper, kriminella nätverk och klaner som kan tänkas sätta sig på tvären. Och kvar står det tunga frågetecknet: Israel har ännu inte kommenterat överenskommelsen offentligt. Premiärminister Benjamin Netanyahus regering lutar sig mot de mer högljudda partierna Religiös sionism och Judisk styrka, som hittills motsatt sig förhandlingar med den palestinska sidan.

Huruvida detta blir början på en ny framtid för Gaza eller ännu en kollapsad vapenvila avgörs alltså av de närmaste veckorna – och av om orden faktiskt följs av handling.