Från 19 000 till 4 000 – så kraftigt har asylsiffrorna rasat

Så få har inte sökt asyl i Sverige på nästan fyrtio år. Där prognosen låg på 19 000 personer när den nuvarande regeringen tillträdde, pekar Migrationsverkets färska siffror nu mot runt 4 000. Det är en förändring så stor att den märks i statistik som sträcker sig ända tillbaka till mitten av 1980-talet.

Siffran som regeringen pekar på med stolthet

Migrationsminister Johan Forssell (M) beskriver utvecklingen som historiskt låg och kopplar den rakt till regeringens omläggning av migrationspolitiken. Under 2025 sökte 6 735 personer asyl i Sverige, en minskning med omkring 30 procent jämfört med året innan då siffran var 9 645. Det är den lägsta nivån sedan 1996.

Den asylrelaterade invandringen ligger samtidigt kvar på den lägsta nivå som går att mäta sedan 1985, och fortsätter nedåt. Av alla uppehållstillstånd som beviljades under 2025 var bara sex procent asylrelaterade.

Därför väljer allt färre just Sverige

Minskningen handlar inte bara om svensk politik. Antalet asylsökande i EU som helhet har gått ner, men något har också ändrats i hur de som söker sig till Europa tänker.

– Det vi kan se är att av dem som kommer hit är det allt färre som faktiskt väljer Sverige, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Samtidigt ökar återvändandet. Under 2025 återvände 8 312 personer till sina hemländer. Omläggningen har varit en prioriterad fråga för regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, och slås fast i Tidöavtalet, där målet beskrivs som ett paradigmskifte i synen på asylmottagande.

Vad de låga siffrorna betyder för integrationen

För regeringen handlar de fallande talen ytterst om något annat än invandringen i sig – nämligen om chansen att få ordning på integrationen av dem som redan kommit.

– Det är väldigt viktigt för att Sverige ska få en möjlighet att lyckas med integrationen av alla människor som har kommit till Sverige de senaste åren, säger Johan Forssell.

Även oppositionen ser de låga nivåerna som rimliga. Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen menar att Sverige behöver hålla sig kvar där, med tanke på det höga mottagandet historiskt och problemen med segregation och integration. Samtidigt varnar hon för att sätta exakta siffror, eftersom asylrätten då riskerar att urholkas.

En viktig grupp syns inte i statistiken

En sak är värd att komma ihåg när siffrorna läses: de ukrainska flyktingar som fått skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv räknas inte in. Mellan januari och november 2025 sökte 8 888 personer skydd den vägen.

Hade de räknats med hade totalsiffrorna varit högre, konstaterar Forssell, men eftersom de flesta ukrainare kom redan 2022 och 2023 hade den tydliga nedgången i asylsökande synts ändå. Framåt väntas nivåerna ligga fortsatt lågt, med en prognos på 5 500 asylsökande för 2025.