Dömd IS-anhängare gick fri – dagar senare körde han in i folkhavet i Berlin

En minibuss plöjer rakt in i tusentals firande. En människa mister livet, 29 skadas. Det som skulle ha varit en glädjefest under Christopher Street Day i Berlin i lördags förvandlades på sekunder till en scen av skräk – och den misstänkte gärningsmannen var sedan länge känd av polisen.

Mannen som pekas ut, Abdul Ballout, 21 år och tysk medborgare, var på fri fot i drygt ett dygn innan han lokaliserades. Först vid 18-tiden på söndagen hittade polisen honom i en kolonilott i västra Berlin. När han gick till attack mot poliserna med ett stickvapen sköts han till döds.

Han var redan dömd – och ändå ute på gatan

Det mest uppseendeväckande är inte att gärningsmannen var okänd, utan tvärtom hur väl myndigheterna kände till honom. Ballout hade förra året försökt ta sig till Syrien för att ansluta sig till terrorsekten Islamiska staten. På vägen greps han i Libanon, satt fängslad i tre månader och lämnades sedan över till Tyskland.

Där ställdes han inför rätta, misstänkt för att ha förberett ett våldsdåd. Åklagaren yrkade på tre års fängelse. Domen stannade vid ett år och tio månader – villkorligt. Han gick alltså fri, mot löftet att delta i ett avradikaliseringsprogram.

Nästa möte var inbokat till måndagen

Vid tiden för attacken var Ballout fortfarande inskriven i det programmet. Hans nästa träff med gruppen skulle ha ägt rum på måndagen – dagen efter att han själv sköts ihjäl. Enligt uppgifter ska hans telefon dessutom ha avlyssnats av polis.

Myndigheterna beskrev honom som kopplad till den islamistiska miljön och känd sedan tidigare för rån och misshandel. Han bodde bara femton minuters promenad från platsen där attacken genomfördes, mitt i centrala Berlin. Allmänheten varnades under jakten för att närma sig honom: han antogs vara beväpnad och farlig.

Så blev dådet en svensk stridsfråga

Dådet väckte snabbt reaktioner även i Sverige – men debatten spårade ur i vem som bär skulden. Andreas Gustavsson, chefredaktör för vänstertidningen Dagens ETC, fördömde attacken som ett vidrigt angrepp mot Pride utfört av "av allt att döma en islamist", men vävde samtidigt in att hotet mot hbtq-personer kommer "från flera fronter" och pekade mot högerextremism.

Det svaret retade upp Sverigedemokraternas Richard Jomshof, som menar att just den migrationspolitik ETC försvarat har öppnat dörren för radikala islamister till Europa. "De har blod på sina händer", skrev Jomshof om dem han anser bär ansvaret. Gustavsson kontrade med att alla angrepp på mänskliga rättigheter måste fördömas oavsett varifrån de kommer.

Frågan ingen vill svara på

Bortom ordkriget kvarstår den obekväma kärnan: en person som redan dömts för att ha förberett ett terrorbrott, som försökt ansluta sig till IS och som var känd av både polis och underrättelsetjänst, kunde ändå röra sig fritt i den tyska huvudstaden. En människa är död och 29 skadade. Nu riktas blickarna mot hur ett känt hot kunde tillåtas vandra rakt in i folkmassan.