Berget under dina fötter blir Sveriges nya vapen mot Kina

Djupt nere i den svenska berggrunden ligger metallerna som världen slåss om – och nu vill regeringen gräva fram dem snabbare än någonsin. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) presenterade under torsdagen en ny mineralstrategi med ett tydligt budskap: Sverige ska bli en ledande gruvnation, och gruvfrågan flyttas rakt in i hjärtat av landets säkerhetspolitik.

Därför handlar en gruva plötsligt om ditt försvar

Bakgrunden är inte i första hand miljön eller jobben, utan världsläget. Busch pekar på att säkerhetsläget har försämrats samtidigt som Europas industri gjort sig allt mer beroende av Kina – ett beroende hon beskriver som en systemrisk. Kritiska mineraler behövs till allt från vapen till elektronik, och den som kontrollerar tillgången kontrollerar mycket.

Hon varnar för att gruvnäringen används som ett geopolitiskt verktyg av de stora aktörerna, som är beredda att gå med förlust bara för att slå ut konkurrenterna. Enligt Busch hotar det direkt Sveriges förmåga att försvara sig i en kris- eller krigssituation – och i dag saknar regeringen konkreta verktyg för att kliva in i nyckelprojekt.

Så vill regeringen få bort proppen i systemet

Ett av de största hindren i dag är den långa tiden det tar att få tillstånd att öppna en ny gruva. Därför vill regeringen korta handläggningstiderna och inrätta en helt ny myndighet för miljöprövning. Tanken är att ansökningarna ska gå snabbare igenom utan att fastna i åratal av byråkrati.

Regeringen vill också att staten ska kunna peka ut de allra viktigaste fyndigheterna som riksintresse – exempelvis hela Malmfälten vid Kiruna och Skelleftefältet. På så sätt ska statens egna motstridiga intressen på samma marker kunna vägas mot varandra tidigare i processen. Regeringen tittar dessutom på att låta ett statligt investeringsbolag hjälpa till att få igång privata gruvetableringar.

Kan pengarna från berget hamna i din kommun?

I dag får kommunen där gruvan ligger ingenting av den statliga mineralavgiften – den går rakt in i statskassan, medan lokalborna får leva med maskinerna, transporterna och miljöpåverkan. En utredning ska nu tillsättas, enligt Busch redan i augusti, för att se över avgiften och om en del av pengarna kan stanna hos kommuner eller regioner.

Samtidigt är det värt att veta att summorna i dag är blygsamma: under 2025 betalades knappt 23 miljoner kronor in i mineralavgift för hela landet. Det räcker inte långt mot de välfärdsbehov Busch samtidigt lyfter fram, men principen om att den drabbade orten också ska få del av vinsten är ny.

Renskötsel och samexistens – den svåra balansgången

Gruvor öppnas inte i ett tomrum. Regeringen medger själv i strategin att det finns motstående intressen, inte minst mellan rennäringen och landets behov av råvaror. Utgångspunkten, skriver regeringen, är att samexistens med andra verksamheter måste vara möjlig. Busch själv menar att dialogen med samerna är god.

Hela strategin gäller under förutsättning att Tidöregeringen sitter kvar efter riksdagsvalet den 13 september. Först då avgörs om utredningarna, den nya myndigheten och de lokala gruvpengarna blir verklighet – eller stannar på papperet.