Snart kan en 14-åring hamna i fängelse – och nu säger även S ja

En 14-åring som döms för de grövsta brotten ska kunna sättas bakom lås och bom. Det är kärnan i det lagförslag som nu ligger på riksdagens bord – och för första gången på länge lutar det åt att förslaget faktiskt går igenom, sedan även Socialdemokraterna bestämt sig för att rösta ja. Det slutliga beslutet fattas på sommarriksdagen i augusti.

Därför sänks gränsen som stått fast i decennier

Dagens straffbarhetsålder på 15 år har legat still under lång tid. Nu vill regeringen sänka den till 14 år för de allra allvarligaste brotten. Bakgrunden är den grova gängbrottsligheten och att allt yngre barn dras in i kriminella nätverk – en utveckling som enligt regeringen visat att systemet inte klarat av att hantera de yngsta som begår mycket grova brott.

Förslaget är en tydligt nedbantad version av det ursprungliga. Tidigare i år ville regeringen tillfälligt kunna döma ända ner till 13-åringar för vissa allvarliga brott med koppling till organiserad brottslighet. Det förslaget drogs tillbaka.

Varför regeringen tvingades backa från 13-årsgränsen

Justitieminister Gunnar Strömmer bekräftade på en pressträff att 13-årsförslaget läggs ned. Skälet är rakt: rösterna fanns helt enkelt inte i kammaren, särskilt efter osäkerheten kring det havererade kvittningssystemet.

– Uppgifterna vi har säger att förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år inte kommer att samla tillräckligt stöd, konstaterade Strömmer, som samtidigt betonade att Tidöpartierna står bakom den nya linjen på 14 år.

Risken var annars att hela sänkningen föll och att gränsen blev kvar på 15 år. Med 14-årsförslaget – som ligger i linje med expertutredningen – hoppas regeringen i stället få bredare uppslutning.

Så tänker du – och så splittrad är opinionen

Frågan delar väljarna rakt av. I en Novusundersökning på uppdrag av TV4 Nyheterna svarar 45 procent ja till att 14-åringar ska kunna dömas till fängelse, medan lika många säger nej.

Motståndet är som störst bland Socialdemokraternas egna väljare, där 69 procent är emot. Partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho medger att frågan skaver internt.

– Jag har stor respekt för att det finns olika åsikter om det här, säger hon, men menar att utvecklingen i Sverige tvingar partiet att göra betydligt mer för att bryta nyrekryteringen till gängen.

Cellen på Kumla står redan klar

Medan politikerna tvistar har verkligheten redan börjat byggas. På anstalten Kumla har renoverade avdelningar förberetts för de yngsta – åtta celler per avdelning, ett barn i varje cell, med hög säkerhet och elva timmars inlåsning per dygn. Kriminalvården uppger att förberedelserna är en förutsättning för att kunna ta emot häktade och dömda i den här åldern.

Samtidigt har delar av rättsväsendet höjt varningens finger. Åklagare, poliser, Lagrådet och erfarna försvarsadvokater har pekat på ungdomarnas mognad och risken att nätverken bara rekryterar ännu yngre barn. En av dem som förbereder cellerna, med lång erfarenhet från kriminalvården, sätter fingret på insatsen med en mörk formulering: målet är att barnen inte ska dö i den jakt som väntar dem när de väl dragits in.

Det här händer nu

En ny proposition väntas inom kort, och riksdagen ska behandla den under sommaren. Beslutet är planerat till sommarriksdagen i augusti, och mycket talar för att lagen då röstas igenom. Blir det verklighet innebär det ett av de mer genomgripande skiftena i svensk straffrätt på flera decennier.