Slagen till golvet vid disken – nu åtalas gruvhålsmannens medfånge

Han avtjänar ett livstidsstraff för ett av de grövsta våldsbrott som prövats i svensk domstol på senare år. Nu sitter samme man själv på målsägandebänken: 41-årige Taher Amini, av medierna kallad "gruvhålsmannen", ska ha blivit nedslagen och sparkad av en annan intagen inne på anstalten. Åklagaren har väckt åtal för grov misshandel.

Attacken kom när han stod vänd mot diskbänken

Det hände i maj 2023, i köket på anstalten Salberga. Enligt åtalet stod Amini och diskade när en medintagen klev fram, slog honom så att han föll till golvet och därefter fortsatte med upprepade slag och sparkar mot kroppen. Han fick sårskador och skador på tänderna. Hela förloppet ska ha fångats av en övervakningskamera, och eftersom våldet bedöms som särskilt hänsynslöst rubriceras det som grovt.

Den åtalade medfången nekar till brott. När han under förhör fick se övervakningsfilmen valde han att inte kommentera vad bilderna visade.

Därför sitter han själv inlåst på livstid

Det är ingen vanlig brottsoffer­historia. Amini dömdes 2022 till livstids fängelse och utvisning för grov våldtäkt och mordförsök. Brottet skakade landet: han knuffade ner en kvinna 24 meter i ett gruvhål i Norberg efter att ha våldtagit henne. Att en så hårt dömd våldsverkare nu uppträder som målsägande i en ny process är det som gör fallet ovanligt.

Orden genom väggen – innan slagen föll

Amini och den misstänkte ska vid tidpunkten ha bott i samma korridor på anstalten. Enligt Amini hörde han hur mannen bankade högljutt i väggen. När han frågade vad oväsendet handlade om ska grannen ha svarat honom rakt genom väggen. I polisförhör berättar Amini att han uppfattade det som att den intagne ville prata – inte att mötet skulle sluta med våld, som han själv uttrycker det.

Frågan åklagaren lämnar obesvarad

En sak framgår varken av stämningsansökan eller av utredningen: varför åtalet väcks först nu, mer än tre år efter att misshandeln ska ha ägt rum. Övervakningsfilmen är en central del av bevisningen när fallet nu ska prövas. Historien belyser samtidigt en fråga som återkommande diskuteras kring svensk kriminalvård – hur våld mellan intagna kan pågå bakom murarna trots kameror och personal.