Elsa klarade alla krav – ändå fick hon inte göra lumpen

Elsa Hagman drömde om att köra stridsbåt 90 i ett amfibieförband. Hon gick en helgkurs för tjejer på Amf4 redan i gymnasiet, hon mönstrade – och hon fick över snittet för kvinnor på varje delmoment. Ändå tog drömmen slut. I stället för en plats i lumpen hamnade hon i utbildningsreserven.

– Jag fick veta att jag kunde passa för 80 olika utbildningar, men att jag bara kunde konkurrera om en enda, säger hon.

Så gick det till när platsen försvann

Elsa Hagman fick först en preliminär placering i Halmstad. Sedan blev det stopp. Enligt henne fanns det helt enkelt inte tillräckligt med platser, och hennes resultat räckte inte för att konkurrera sig in.

Det som sticker i ögonen är motsägelsen: samtidigt som Försvarsmakten säger sig vilja ha fler kvinnor i värnplikten, blir unga kvinnor som verkligen vill tjänstgöra kvar utanför. Elsa Hagman känner flera tjejer i samma sits.

– Det finns säkert många fler tjejer som ser fram emot att ge tillbaka till Sverige och vara med i vårt försvar, säger hon.

Siffran regeringen inte kommer i närheten av

Försvarsmaktens mål är att 30 procent av dem som gör värnplikt ska vara kvinnor. Verkligheten pekar åt motsatt håll. År 2022 var var fjärde inskriven kvinna – 24 procent. Förra året hade andelen fallit till 16 procent, och årets mönstring landar på samma nivå.

Att det totala antalet kvinnor faktiskt har ökat spelar mindre roll i statistiken, eftersom antalet män växer ännu snabbare när värnplikten byggs ut. Vid mönstringen 2025 skrevs 32 procent av männen in, mot 15 procent av kvinnorna. Därför är målet fortfarande långt borta.

Kraven som avgör – och som inte ska sänkas

Enligt Plikt och Prövningsverket handlar mycket om muskelstyrka. Många stridande befattningar ställer höga fysiska krav, vilket gör att kvinnor oftare söker sig till samma platser med lägre krav – och där blir konkurrensen hård.

– Det kan bli så att tjejer till och med konkurrerar ut andra tjejer, säger chefsläkare Jesper Höjeberg. De befattningar där kraven oftare klaras är stödjande roller inom stab, logistik och understöd.

Försvarsmakten är tydlig med att lösningen inte är olika krav för män och kvinnor. Det är uppgiften som ska styra kraven, inte könet.

– Vi kommer inte att sänka kraven, men mängden platser som både män och kvinnor kan söka kommer att öka, och då borde andelen också kunna öka, säger Jonas Hård af Segerstad.

Kan rätt träning vara nyckeln?

Regeringen har gett Försvarsmakten och Pliktverket i uppdrag att kartlägga och föreslå hur fler kvinnor ska kunna ta sig in i försvaret. En idé är riktade träningsprogram inför inryckningen. Försvarsmakten tror att ungefär tolv veckors rätt träning kan lyfta den som mönstrar till en nivå där fler platser blir möjliga att konkurrera om.

På Gymnastik- och idrottshögskolan förbereds nu en studie om hur mönstrande kan träna upp sig mellan mönstring och inryckning. Elsa Hagman efterlyser just en sådan satsning.

– Man hade kunnat säga till tjejer att om du vill vara med och tränar för det och visar intresse, så hade du fått plats, säger hon.