Iran stänger sundet som föder din bensintank - och slår mot USA:s baser

Varje dag passerar en femtedel av världens olja genom en smal vattenväg vid Irans kust. Nu har Teherans revolutionsgarde förklarat att Hormuzsundet ska förbli stängt - och hotar dessutom att strypa all energiexport i regionen. Det är en gordisk knut som kan slå rakt in i priset du betalar vid pumpen, samtidigt som kriget mellan USA och Iran går in på sin femte dygn i rad.

Därför är den lilla ön en jättebricka i spelet

Det amerikanska regionkommandot Centcom uppger att man slagit ut försvarssystem på Stora Tunb, en ö som kontrolleras av Iran men som även Förenade arabemiraten gör anspråk på. Ön ligger strategiskt vid infarten till Hormuzsundet, och enligt uppgifter överväger USA att ta kontroll över flera öar i området för att säkra sjöfarten. Målet, enligt amerikansk militär, är att hindra Iran från att hota fartyg som fritt ska kunna passera sundet.

För Iran är just sundet det avgörande trumfkortet. Kjell Engelbrekt, professor vid Försvarshögskolan, konstaterar att kontrollen över Hormuz i praktiken är den enda hävstång Teheran har mot USA. Både omvärlden, Washington och det oljeimportberoende Kina vill se sundet öppet - vilket gör en iransk avspärrning till ett vasst påtryckningsmedel.

Så svarade Iran - med drönare mot USA:s allierade

Motståndet stannar inte vid ord. Under natten riktade Iran attacker mot amerikanska mål i Bahrain, Jordanien och Kuwait, tre länder som alla hyser amerikanska militärbaser. Enligt den iranska armén slog drönare mot kommunikationssystem och bränsleanläggningar som tillhör den amerikanska militären i Jordanien, medan revolutionsgardet hävdar att en amerikansk kommandocentral i Bahrain träffats.

Kuwaits försvarsmakt bekräftar de iranska anfallen men uppger att explosionerna berott på att luftförsvaret skjutit ned de inkommande robotarna. I Bahrain ljöd flyglarmen under natten. På den amerikanska sidan uppger Centcom att man slagit mot iranska kommandocentraler, luftförsvar samt robot- och drönarresurser, och i Teheran aktiverades luftvärnet medan explosioner hördes i landets norra och västra delar.

Trumps ultimatum: kraftverk och broar står näst på tur

Mitt i eldväxlingarna skärper president Donald Trump tonen. I en intervju med Fox News varnade han för att USA trappar upp anfallen nästa vecka om inget avtal nås - då ska landets kraftverk slås ut och dess broar förstöras. Enligt uppgifter till Wall Street Journal lutar presidenten nu mot att eskalera: utökade flyganfall, marktrupper till en strategiskt viktig ö och bombning av en plats där Iran misstänks utveckla kärnenergi.

I blickfånget ligger Kharg-ön, navet för Irans största oljeexport. En landstigning där skulle vara ett hårt slag mot regimens oljeindustri, men samtidigt dra in amerikanska soldater i en betydligt farligare och djupare konflikt i Mellanöstern. Trump har enligt källorna vägt sina alternativ i situationsrummet, och han har både offentligt och bakom stängda dörrar sagt sig föredra en förhandlingslösning. Hittills har Iran dock vägrat att ge vika i de för USA centrala frågorna om kärnenergiprogrammet och kontrollen över Hormuz.

Kistan på plakatet och kravet på hämnd

Parallellt med striderna pågår ett psykologiskt krig på Teherans gator. Jättelika plakat har satts upp där Trump avbildas liggande i en svart kista, klottrad med anti-amerikanska slagord, enligt bilder från nyhetsbyrån AP. Kriget inleddes med att Irans ledare Ali Khamenei dödades, och regimen signalerar nu att man vill svara med samma mynt.

- De pratar mycket om hämnd och heder, de vill hellre lida än att hunsas, säger TV4:s utrikesreporter Bosse Lindwall, som menar att retoriken framför allt syftar till att ena ett splittrat folk mot en yttre fiende.

Enligt en talesperson för den iranska regeringen ska minst 30 civila ha dödats i de amerikanska attackerna de senaste dagarna, och landets hälsodepartement uppger att minst 260 personer skadats. Uppgifterna kommer från iranskt statskontrollerat håll och går inte att bekräfta oberoende. Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi hävdar samtidigt att USA:s agerande helt raserat samförståndsavtalet mellan länderna.

Hotar orden blivit tomma?

Samtidigt är det inte första gången Trump lovar storskaliga attacker som sedan uteblir. Professor Kjell Engelbrekt menar att de upprepade hoten riskerar att nagga trovärdigheten i kanten och göra presidenten svårare att ta på allvar i Teheran. Han talar om en form av misslyckad tvångsdiplomati, där morot och piska inte längre biter.

Oavsett hur ordkriget utvecklas är den handfasta insatsen tydlig: så länge Hormuzsundet är stängt hänger en av världens viktigaste oljeleder i luften - och med den både den globala marknaden och kostnaden i din vardag.