40 miljarder skulle byta ägare i natten – då tvingades Fifa-bossen backa

Klockan halv två på natten smög det ut ett pressmeddelande från Fifa. Gianni Infantinos plan att sälja delar av fotbolls-VM till privata investerare var död. Bara dagar tidigare hade samma plan beskrivits som näst intill omöjlig att stoppa – nu var den skrotad efter en av de stormigaste veckorna i modern fotbollshistoria.

Det du sällan ser: en av världsidrottens mäktigaste män tvingad till en förnedrande reträtt, mitt i natten, med en formulering om att projektet "inte längre ligger i linje" med det ursprungliga målet. Bakom den släta meningen låg dagar av öppet uppror.

Så skulle ditt VM ha sålts till privata investerare

Kärnan i förslaget var att bilda ett nytt bolag som skulle kontrollera de kommersiella rättigheterna till både herrarnas VM och klubblags-VM. Ungefär en femtedel av bolaget – runt 40 miljarder kronor – skulle säljas till privata aktörer. Bland de intresserade fanns storbanken JP Morgan och investerargruppen Thrive Eternal med Joshua Kushner i spetsen.

Det var brittiska The Times som avslöjade hur långtgående planerna var. Poängen var enligt Fifa att få ut mer pengar till nationsförbunden. Kritikerna såg något annat: ett sätt för Infantino att koppla ett ännu hårdare grepp om makten och rättigheterna, med anonyma investerare insläppta bakom stängda dörrar.

388 miljoner i handen – om du röstade rätt i tid

För att få igenom förslaget vände sig Infantino direkt till alla 211 medlemsländer med ett brev och ett erbjudande som var svårt att missförstå. Röstade förbunden ja före en utsatt deadline väntade upp till 388 miljoner kronor vardera, och ett finansieringspaket på drygt 97 miljarder kronor för framtidsarbetet.

Röstade de nej? Då fanns bara en betydligt mindre pott på 26 miljarder att dela på. "Beslutet ligger helt och hållet hos er", skrev Fifa-bossen. I praktiken var prislappen på ett nej tydligt utskriven i samma brev.

Upproret som Infantino inte såg komma

Motståndet växte snabbt och kom från alla håll. Uefa kallade sina 55 medlemsländer till krismöte och hotade att bojkotta samtliga Fifa-turneringar så länge förslaget låg kvar på bordet. Stöd kom från konfederationerna i Nord- och Centralamerika samt Asien.

Sprickan gick rakt in i Fifas eget hus. Infantinos tidigare seniora rådgivare Carlos Cordeiro avgick i protest. Den operative chefen Kevin Lamour gick till öppen attack och menade att personalen vilseletts av Infantinos brist på öppenhet. "Om det innebär att jag förlorar mitt jobb får det vara så", sa han – men tillade att han åtminstone skulle kunna sova gott om natten.

"Ställ de ansvariga till svars" – Uefa vägrar släppa taget

Även efter reträtten valde Uefa att gå vidare med en misstroendeförklaring. Det europeiska förbundet slog fast att man tappat förtroendet för Infantino och att arbetet med att städa upp bara börjat.

Uefa påminde om att Infantino inför valet 2016 lovade en transparent ledarstil och att Fifas pengar skulle gå till att utveckla fotbollen. Med reserver på över fem miljarder dollar menar Uefa att han svikit båda löftena. "Vi måste identifiera de ansvariga och ställa dem till svars", skrev förbundet – och lovade att inga alternativ ska uteslutas framöver.

Därför är det svenska nejet redan utskrivet

Svenska Fotbollförbundet välkomnade beskedet men lät sig inte nöjas där. Ordförande Simon Åström pekade på en bristfällig process och kvarstående problem med styrning och transparens, och krävde fortsatt dialog om hur fotbollen ska styras.

Redan under VM ska Åström ha meddelat Infantino att Sverige inte tänkte skicka in något stödbrev – till skillnad från de många nationsförbund som gjorde det. Oavsett hur vindarna blåser fram till valet framstår det nu som otänkbart för svensk fotboll att lägga sin röst på Infantino.

Nästa strid: mars 2027 – och ingen självklar utmanare

Frågan är hur mycket den nattliga reträtten faktiskt kostar Infantino. Fifas kongress hålls i Marocko i mars 2027, då 211 medlemsländer ska välja ordförande för fyra år framåt. Infantino väntas ställa upp för omval.

Han har fortfarande mäktiga vänner med djupa fickor, och flera stora konfederationer teg helt under de mest kritiska dagarna. Namn som kanadensaren Victor Montagliani och PSG-bossen Nasser al-Khelaifi har nämnts som tänkbara motkandidater, men någon självklar utmanare finns ännu inte. Striden om vem som ska styra världsfotbollen är långt ifrån avgjord.