Iran stänger världens viktigaste oljepassage – nu larmar sirenerna över halva Gulfen

En natt av flyglarm, brinnande fartyg och robotattacker – och mitt i alltihop står en 39 kilometer smal vattenväg som en femtedel av världens olja måste passera. När Irans revolutionsgarde förklarade Hormuzsundet stängt ”tills vidare” drog händelserna igång som en lavin, och på söndagsmorgonen väcktes miljoner människor i Gulfstaterna av tjutande sirener.

Skottet som tände gnistan

Det började med ett varningsskott mot ett fartyg i sundet. Enligt revolutionsgardet hade det cypernflaggade containerfartyget GFS Galaxy försökt ta sig igenom på en rutt som Iran kallar otillåten. Skottet fick fartyget att stanna – men ombord bröt en brand ut och maskinrummet fick omfattande skador. Av de elva personerna ombord kunde tio räddas. En person saknas fortfarande.

Strax därpå kom beskedet som skickade chockvågor genom oljemarknaden: Hormuzsundet stängs, och det förblir stängt tills det Iran beskriver som utländsk inblandning upphör. Formuleringen kom via den statligt knutna nyhetsbyrån Tasnim.

USA svarade med järnhand

Washington lät inte vänta på sig. Under lördagskvällen inledde den amerikanska militären en ny våg av attacker – den tredje omgången på en vecka. Enligt USA:s centralkommando träffades 140 iranska militära mål under natten mot söndagen.

Budskapet från amerikansk sida var kompromisslöst. Krigsminister Pete Hegseth konstaterade kort att Iran gjort ett dåligt val och nu får betala priset. Centcom hävdade samtidigt att Iran misslyckats med att leva upp till det samförståndsavtal som parterna tidigare undertecknat.

Så nära kan konflikten vara dig i plånboken

Det här är inte vilket sund som helst. Genom Hormuzsundet transporteras en enorm del av världens olje- och gasexport, och varje hot om en stängning får energipriserna att darra. En långvarig blockad skulle märkas långt utanför Gulfen – ända in i svenska bränslepriser och elräkningar.

Därför blev USA:s motbud lika mycket ekonomiskt som militärt. Under söndagseftermiddagen slog centralkommandot fast att sundet i praktiken är öppet, trots Irans deklaration. ”Iran kontrollerar inte sundet. Trafiken flyter på”, löd beskedet, och amerikanska styrkor uppgavs vara utplacerade för att hålla sjövägen fri.

Sirenerna som väckte Gulfen

För invånarna i regionen blev natten allt annat än lugn. I Bahrain ljöd larmsirenerna två gånger under morgonen, och inrikesministeriet uppmanade medborgarna att hålla sig lugna och söka skydd. I Kuwait rapporterade armén vid sextiden att man mötte fientliga luftmål i luftrummet. Flyglarm hördes även över Qatar och Förenade arabemiraten.

Iran hävdade att man inlett hämndattacker med ballistiska robotar mot militärbaser i flera länder, däribland al-Udeid i Qatar och Prince Hassan-basen i Jordanien. Även mål i Kuwait, Bahrain, Förenade arabemiraten och Oman ska ha träffats, enligt iranska uppgifter. Uppgifterna om skador gick isär och kunde inte omedelbart bekräftas från oberoende håll.

Orden bakom raketerna

Retoriken skruvades upp i takt med attackerna. Irans talman och chefsförhandlare Mohammed Bagher Ghalibaf förklarade på X att tiden för ensidiga uppgörelser är förbi och att verkligheten nu knackar på. Revolutionsgardet varnade dessutom för att ännu fler baser i regionen kan bli måltavlor om stängningen leder till nya angrepp mot Iran.

Medan parterna växlar hot om vem som egentligen bestämmer över Hormuzsundet är det civila fartyg, energimarknader och miljoner boende i Gulfstaterna som befinner sig i skottlinjen. Läget beskrevs på söndagen som fortsatt spänt.