170 attacker på en vecka – så tvingade USA upp Irans stängda farled

Brinnande småbåtar, sönderslagna kontrolltorn och en träffad tågbro längs den iranska kusten. Det är facit efter en av de mest intensiva militära veckorna i Persiska viken på flera år – och i centrum står en enda smal vattenväg som en stor del av världens oljetransporter måste passera.

Det började med att Iran gav sig på handelsfartyg i Hormuzsundet. Det slutade, åtminstone för stunden, med att USA förklarade farleden öppen igen och slog fast att Iran inte bestämmer över sundet.

Varför den här smala farleden angår dig

Hormuzsundet är en av världens känsligaste handelsleder. När Iran tidigare i veckan angrep handelsfartyg där och därefter förklarade farleden stängd, sattes en av de viktigaste ådrorna för internationell sjöfart och oljetransport i spel.

Enligt iranska revolutionsgardet stoppades ett fartyg som ska ha tagit en "otillåten rutt" med varningsskott, och sundet skulle förbli stängt tills de amerikanska insatserna i regionen upphörde. Ett Cypernflaggat fartyg uppges ha skadats, och kort därefter ska ytterligare ett fartyg ha träffats. En indisk sjöman saknas, enligt Indiens utrikesdepartement.

Så svarade USA – slag för slag

USA:s centralkommando Centcom lät inte angreppen stå oemotsagda. Den 7 juli genomfördes en första omgång offensiva anfall mot fler än 80 mål. Dagen därpå följde ytterligare omkring 90 attacker mot militär infrastruktur längs Irans kust – uttalat för att försvaga Irans förmåga att fortsätta angripa den internationella sjöfarten.

Under helgen kom en ny våg riktad mot uppemot 140 mål, sedan en utsatt tidsfrist för att öppna sundet passerat. Sammanlagt handlar det om omkring 170 attacker på bara några dygn. SVT har verifierat bilder och videor som visar explosioner och brinnande båtar längs den iranska kusten.

Priset Iran fick betala

Iran har bekräftat explosioner i bland annat Bandar Abbas, Sirik, Konarak, Chabahar och Bushehr. Minst 14 människor uppges ha dödats och närmare hundra skadats.

USA:s ledning valde hårda ord. President Donald Trump förklarade vapenvilan för över och kallade den iranska regimen för ondskefull och våldsam. Krigsminister Pete Hegseth skrev kort och kärvt att Iran fattat ett dåligt beslut och nu får betala priset.

Grannländerna hamnade i skottlinjen

Iran slog tillbaka – men inte bara mot amerikanska mål. Drönare och robotar riktades mot Bahrain, Kuwait, Förenade arabemiraten och Qatar, där flera sköts ned. I Qatar skadades tre personer av splitter, varav ett barn.

I Jordanien och Oman tog sig iranska projektiler igenom luftvärnet. Att Oman drabbades väcker särskild uppmärksamhet: landet har agerat medlare och tog bara dagen innan emot Irans utrikesminister Abbas Araghchi för samtal om Hormuzsundet. Nu fördömer Muskat anfallen, de första mot landet på månader.

"Trafiken flyter" – men hur länge?

Efter helgens attacker kom det amerikanska beskedet: sundet är öppet igen. "Iran kontrollerar inte sundet. Trafiken flyter", meddelade Centcom och slog fast att amerikanska styrkor är på plats för att garantera fri rörlighet.

Parterna hänvisar till ett tidigare ingånget avtal, där en punkt fem säger att Iran ska svara för arrangemangen i Hormuzsundet. Från iranskt håll varnar talmannen Mohammad Bagher Ghalibaf för att tiden för ensidiga överenskommelser är förbi. Frågan är om öppningen håller – eller om nästa fartyg i sundet blir startskottet för en ny våg.