60 000 stormade gränsen på ett dygn – nu talar Spaniens ledare om en attack

Hon sa till sin mamma att hon bara skulle ut och promenera en stund. I stället satt Hadiya, 16 år, tre timmar i en uppblåsbar badring och paddlade mot den spanska exklaven Ceuta. När hon nådde land skakade hon av köld och mascaran hade runnit. Nu skulle hon leta efter en telefon – för att ringa hem och säga att hon inte kommer tillbaka.

Hadiya är en av tiotusentals människor som på bara ett dygn tog sig över gränsen till den lilla spanska landremsan i Nordafrika. Det som utspelade sig på stränderna, i gatorna och i vattnet utanför Ceuta är den värsta anstormningen mot exklaven på flera år – och den har på några timmar blivit en av Europas mest laddade politiska frågor.

Så snabbt fylldes en hel stad med främlingar

Ceuta tillhör Spanien men ligger på den afrikanska sidan av Medelhavet, helt omgivet av Marocko. Staden har knappt 84 000 invånare. På ett enda dygn korsade omkring 49 000 personer gränsen, enligt siffror från det spanska inrikesdepartementet som Reuters rapporterar om. Ceutas lokale ledare Juan Jesús Vivas talar om så många som 60 000 – en tillfällig befolkningsökning på över 50 procent.

Många simmade eller paddlade den korta vägen från de marockanska kuststäderna Fnideq och Belyounech. På stranden El Tarajal låg efteråt övergivna badringar kvar i sanden, kvarlämnade av dem som klarat sig i land.

Alla gjorde inte det. Dödssiffran har stigit under dagen, och minst 57 personer uppges nu ha omkommit i försöken att ta sig över, enligt poliskällor till El País. Siffran väntas stiga ytterligare.

Domen som öppnade dörren – och varför just nu

Varför skedde allt just nu? En central förklaring är ett färskt beslut i Spaniens högsta domstol. För några veckor sedan slog domstolen fast att migranter som tar sig sjövägen till Ceuta och grannexklaven Melilla inte omedelbart kan skickas tillbaka till Marocko. Både den spanska regeringen och de fackliga organisationerna för gränspolisen och civilgardet pekar ut domen som det som fick så många att ge sig ut i vattnet.

Spaniens migrationspolitik har länge varit mer tillåtande än de flesta andra EU-länders. Så sent som för en månad sedan löpte en tidsfrist ut för papperslösa att söka uppehållstillstånd – myndigheterna räknade med 500 000 ansökningar, men det kom närmare en miljon. Regulariseringen fick hård kritik både hemma och i övriga EU, där man befarat att en generös linje lockar fler.

Misstanken: Marocko använder människorna som vapen

Allt fler bedömare menar att det inte handlar om en slump. Enligt det spanska polisfacket Jupol har Marocko använt migrationstrycket mot Ceuta som ett instrument för politisk utpressning och hybridkrigföring.

Tidigare utrikes- och statsministern Carl Bildt (M) gör samma bedömning och skriver att krisen ser ut att vara avsiktligt framkallad av Marocko för att sätta press på Spanien. En analytiker vid Centret för arabiska studier i Madrid säger till Financial Times att så många människor omöjligt kan ta sig över utan att de marockanska myndigheterna känt till det i förväg – eller låtit det ske. Bakgrunden tros vara spänningar mellan länderna sedan den spanske premiärministern nyligen besökte Marockos rival Algeriet.

Premiärminister Pedro Sánchez kallar själv det inträffade för en attack och en kränkning av Spaniens territoriella integritet, och lägger skulden på människosmugglarnas nätverk. Han lovar att sätta in statens alla resurser – armén mobiliseras, och gränsen förstärks med civilgardet och nationell polis.

Åkesson: "En invasion" – och kraven på Spanien haglar

Händelsen har utlöst kraftiga reaktioner runt om i Europa. SD-ledaren Jimmie Åkesson kallar anstormningen för "inget mindre än en invasion" och kräver att Spanien omedelbart stänger sin gräns – annars bör landet uteslutas ur Schengensamarbetet, skriver han på X. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har på liknande sätt hotat med att stänga ute Spanien ur den fria rörligheten, och Frankrike har aviserat hårdare gränskontroller.

Statsminister Ulf Kristersson (M) manar Spanien att agera skyndsamt för att återfå kontroll. Om utvecklingen skulle hota Sveriges säkerhet eller migrationssituation är regeringen beredd att vidta de åtgärder som krävs för att värna ordning och kontroll, skriver han. Från EU-kommissionen kräver ordföranden Ursula von der Leyen att migranterna återvänder till sina hemländer och slår fast att ingen kan komma in i unionen utan att följa dess regler. Två kommissionärer har fått i uppdrag att ta kontakt med Spanien och Marocko.

Kan krisen nå ända hit? Det här gäller för Sverige

EU:s nya migrations- och asylpakt trädde i kraft i juni, och nu ställs den inför sitt första riktiga prov. Enligt Bernd Parusel, statsvetare vid Sieps, kräver regelverket att spanska myndigheter först fastställer identiteten på de anlända och sedan snabbt hanterar asylansökningar och återvändande. De som vill kan också återvända frivilligt om Marocko släpper in dem – och en betydande andel har redan gjort det.

För svensk del är steget till en direkt påverkan fortfarande långt. Vid plötsliga kriser finns en solidaritetsmekanism där andra länder kan behöva bistå med att ta emot personer, betala eller skicka personal. Men att ändra den kräver ett nytt förslag från EU-kommissionen och beslut av medlemsländerna – något som inte sker över en natt, framhåller Parusel. Innan dess kan Spanien få stöd av EU:s gränsbyrå Frontex.

Åtskilligt är ännu osäkert: hur länge trycket består och hur många det till slut handlar om. Klart är att en badring på en nordafrikansk strand på ett dygn hann bli en fråga som når hela vägen upp till Bryssel – och till svensk politik.