Ett omhändertagande av två systrar i Hässleholm har vuxit till en internationell konflikt som nu engagerar Rumäniens regering, landets senat och konservativ media i USA. Den rumänska familjen menar att de förlorat sina döttrar på grund av sin kristna tro, medan svenska myndigheter håller fast vid att beslutet vilar på skyddsskäl.

Bakgrunden går tillbaka till december 2022, då socialtjänsten i Hässleholm omhändertog de två flickorna efter en anmälan om våld i hemmet. Enligt uppgift hade en av döttrarna berättat om våld, men tog senare tillbaka sina ord och uppgav att hon ljugit sedan föräldrarna nekat henne telefon och smink. Myndigheterna fäste inte tilltro till den nya versionen, och systrarna har sedan dess varit placerade enligt LVU. Förvaltningsrätten i Malmö har gått på socialtjänstens linje.

Föräldrarna tillbakavisar helt att de skulle ha utsatt barnen för våld. De hävdar att flickorna far illa av att hållas åtskilda från familjen, och att döttrarna själva har uttryckt en önskan att återförenas. Familjen anser att den verkliga orsaken till ingripandet är deras kristna livshållning – en tolkning som fått stort genomslag i högerkonservativ och kristen media, bland annat i en intervju med pappan i Fox News.

"Jag skulle inte råda någon med familj och kristna värderingar att flytta till Sverige", har fadern sagt i den amerikanska kanalen. Familjen har med stöd av den kristna juristorganisationen Alliance Defending Freedom drivit ärendet till Europadomstolen, som dock nekat prövning.

Fallet har blivit en angelägenhet på högsta politiska nivå i Rumänien. Landets senat har uppmanat Sverige att lämna tillbaka flickorna, som har rumänskt medborgarskap, och premiärministern har skickat ett brev till statsminister Ulf Kristersson (M). Redan sommaren 2024 reste en rumänsk delegation till Sverige, där den bland andra träffade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

En av de mest drivande rösterna är den socialdemokratiske parlamentsledamoten och tidigare justitie- och utrikesministern Titus Corlățean, som ägnat stora delar av sitt engagemang åt fallet.

"Ni måste respektera att barn hör hemma i familjen, och att de tillhör den stat där de är medborgare – vilket är den rumänska staten, inte Sverige", säger han till SVT. Han riktar skarp kritik mot det svenska gensvaret och menar att man saknat verklig respekt för Rumänien i en fråga som är känslig för landet.

Camilla Waltersson Grönvall framhåller att svenska ministrar inte kan lägga sig i beslut som fattats av oberoende myndigheter. "Det är en princip vi står fast vid oavsett sammanhang", skriver hon till SVT.

Hässleholms kommun avstår från att kommentera det enskilda ärendet, men socialchefen Sus Lantz betonar i ett mejl att religion aldrig i sig kan ligga till grund för ett omhändertagande, utan att det alltid måste finnas en påtaglig risk för att barnets hälsa och utveckling skadas.

Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, pekar på att synen på familj och statlig inblandning skiljer sig markant mellan länderna. I Sverige har socialtjänsten en betydligt starkare roll, medan man i Rumänien lägger större vikt vid föräldrarnas ansvar, förklarar hon.

Runt om i Europa och i Washington har det hållits demonstrationer till stöd för familjen. Utrikesdepartementet uppger att man följer kampanjen men inte bedömer att den påverkar bilden av Sverige. Det är inte första gången svensk socialtjänst anklagas för att omhänderta barn av religiösa skäl – något myndigheterna genomgående tillbakavisar.