Konflikten mellan USA och Iran har åter trappats upp. Efter en period av relativt lugn genomförde amerikanska styrkor under tisdags- och onsdagskvällen nya bombanfall mot iranska mål. Enligt uppgifter träffades sammanlagt över 150 mål. Washington beskriver angreppen som en motreaktion sedan Iran tidigare under veckan attackerat flera kommersiella fraktfartyg i Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja och gods. Det var i slutet av februari som Israel och USA inledde en omfattande offensiv mot Iran. Attackerna följdes av diplomatiska kontakter och ett samförståndsavtal, men den bräckliga freden har nu brutit samman. Under onsdagen slog president Donald Trump fast att vapenvilan enligt honom är över. – Jag vill inte förhandla med dem, sade presidenten i samband med Natomötet i Turkiet, där han i skarpa ordalag avfärdade den iranska ledningen. Enligt Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet, bör veckans attacker inte automatiskt tolkas som ett steg mot ett fullskaligt krig. Han beskriver dem snarare som ett sätt för båda sidor att markera styrka och positionera sig inför framtida förhandlingar. – Det handlar om att man vill få ett avtal som är så fördelaktigt för den ena sidan som möjligt. Det här är en typ av attacker man gör för att markera revir och visa att man inte är nöjda, säger han i SVT:s Morgonstudio. I Irans fall pekar Persson på kontrollen över sjöfarten i Hormuzsundet som drivkraft bakom angreppen mot handelsfartygen. USA:s svar handlar enligt honom om att inte tappa ansiktet. Flera faktorer talar samtidigt emot en bredare upptrappning. Att ayatolla Ali Khameneis begravning kunde genomföras under lugna former tolkar statsvetaren som ett tecken på att USA inte vill elda på konflikten ytterligare. En kvarstående osäkerhet är dock Israel, vars premiärminister Benjamin Netanyahu uttalat att kriget med Iran inte är över, samtidigt som flera israeliska ministrar driver på för nya attacker. Persson noterar att relationen mellan Washington och Jerusalem framstår som oklar, sedan både Trump och vicepresident JD Vance tagit avstånd från den israeliska linjen. De förnyade striderna har också väckt reaktioner inom presidentens egen väljarbas. Delar av den konservativa rörelsen ifrågasätter engagemanget, med hänvisning till att Trump vann på ett löfte om att hålla USA borta från nya krig. Kritiken har lyfts av tunga profiler i högermedia och pekar på att hushållens ekonomi, inte utrikespolitiken, förblir väljarnas främsta oro. Opinionsmätningar visar att levnadskostnader och bränslepriser toppar amerikanernas dagordning, medan stödet för kriget är lågt. Just de svaga opinionssiffrorna är enligt Anders Persson ännu ett skäl till att ett storkrig är mindre sannolikt. I stället tror han att det mönster som synts den senaste veckan kan bli det nya normala under en tid framöver. – Vi kan komma att se hur striderna blossar upp under ett par dagar och att det sedan återgår till lugn. Den här osäkerheten lär fortsätta, säger han.