En död i mörkret vid Hormuz – nu vill Trump ta över sundet och ta betalt för varje fartyg

Det var mitt i natten som två tankfartyg kopplade till Förenade arabemiraten träffades i Hormuzsundet. En människa dödades och åtta skadades, två av dem allvarligt. Attacken ska ha skett inne på Omans vatten, och den blev den mörkaste påminnelsen hittills om vad striden mellan USA och Iran innebär för alla som råkar befinna sig i den smala farled där en stor del av världens olja passerar.

Irans revolutionsgarde hävdar att fartygen struntat i upprepade varningar och kört rakt in i ett minfält innan de sattes ur spel. Från Abu Dhabi lät det annorlunda: landets försvarsdepartement fördömde det som en farlig upptrappning och slog fast att man förbehåller sig rätten att svara och skydda sina medborgare.

Farleden som kan nå ända in i din plånbok

Det som utspelar sig i Hormuzsundet stannar inte i Mellanöstern. Genom den trånga passagen fraktas en avgörande del av världens olja, och varje störning där riskerar att slå igenom på bränslepriser och transportkostnader långt utanför regionen.

Just därför har konflikten kokat ihop kring en enda fråga: vem bestämmer över sundet? Iran förklarade i söndags farleden stängd och menar att Teheran måste kontrollera trafiken. Landets parlament, vars arbete legat nere sedan kriget inleddes tidigare i år, har samlats på nytt för att driva igenom en ny lag om sjötrafiken. Revolutionsgardet sköt varningsskott och stoppade fartyg som försökte ta sig igenom, och understryker att passagen förblir spärrad.

"Vi tar över" – Trumps besked om vem som ska styra

Donald Trump ger en helt annan bild. I amerikansk tv avfärdade presidenten Irans besked och slog fast att det är USA som ska sköta sundet framöver. Han pekade på att amerikanska styrkor bevakat farleden i ett halvsekel utan att få något för det – och att den tiden nu är förbi.

USA:s regionala militärkommando Centcom säger sig garantera fri sjöfart genom sundet. Samtidigt meddelade Trump att amerikanerna tänker ta ut en avgift på 20 procent på allt gods som släpps igenom. Det fick Oman, det andra landet med kust mot farleden, att protestera. Enligt Omans FN-delegat garanterar folkrätten fri genomfart genom internationella sund, och den ger ingen rätt att kräva transitavgifter.

Tredje natten i rad – så såg attackvågen ut

Striderna är nu de intensivaste sedan vapenvilan i våras kollapsade. För tredje natten i rad gick USA till anfall mot Iran, och enligt Centcom pågick uppdraget i fem timmar och träffade militära mål över hela landet – från Bushehr och Jask till Bandar Abbas och ön Abu Musa. Enligt Trump var ett av målen ett berg nära den iranska kärnanläggningen i Natanz.

Amerikansk militär beskriver syftet som att slå undan Irans förmåga att angripa civila och kommersiella fartyg. Iran svarade med robotar och drönare mot Bahrain och Jordanien, där USA har baser. På tisdagsmorgonen skakades Bahrains huvudstad av explosioner och myndigheterna manade invånarna att söka skydd, medan revolutionsgardet påstod sig ha träffat amerikanska luftvärnssystem på plats.

Fredsavtalet som ändå påstås ligga kvar på bordet

Mitt i eldregnet håller Trump fast vid att en förhandlingslösning fortfarande är möjlig. Enligt presidenten fanns en överenskommelse på plats för bara ett par dagar sedan, innan Iran drog sig ur och krävde mer förhandling. Från iranskt håll låter tonen mörkare: en talesman kallar det senaste dokumentet krisdrabbat, samtidigt som Teheran säger sig fortsätta samtalen via medlarländer för att hindra att läget spårar ur helt.

Det formella klockslaget tickar också. Vita huset underrättade kongressen tidigare i månaden om att fientligheterna mot Iran återupptagits, och nu löper en frist på 60 dagar innan lagstiftarna måste ta ställning till fortsättningen.