Illustration
Den 13 december ska Haitis invånare för första gången på tio år få gå till valurnorna. Men mellan väljarna och röstsedeln står tungt beväpnade gäng som redan kontrollerar stora delar av landet – och ingen kan lova att valet blir av.
Datumet är satt – nu börjar det svåra
Landets valnämnd har slagit fast en tydlig tidtabell. Första omgången av president- och parlamentsvalet hålls den 13 december i år, en andra omgång följer den 21 februari och det slutgiltiga resultatet ska offentliggöras den 7 mars. Väljarna ska samtidigt ta ställning till ändringar i landets konstitution.
Men valnämnden gör själv en tydlig reservation: allt hänger på att ett godtagbart säkerhetsläge kan skapas och att de pengar som krävs för att genomföra hela processen faktiskt finns på plats. Utan ordning och resurser blir datumet bara ännu ett i raden av löften som inte infriats.
Därför har landet inte röstat sedan 2016
Senast haitierna röstade var 2016. Sedan dess har land efter regering fått uppdraget att ordna ett nytt val – och misslyckats, gång på gång, på grund av det osäkra läget. Den senast valda presidenten, Jovenel Moïse, mördades 2021 efter att ha skjutit upp ett val. Mordet blev symbolen för ett statsmaskineri som gradvis förlorat kontrollen över sitt eget territorium.
Analytiker som följer landet är fortsatt skeptiska till om ett val över huvud taget går att genomföra under rådande förhållanden.
Gängen som tagit makten på gatan
Kärnan i problemet är att våldet inte längre är undantag utan vardag. Beväpnade gäng har flyttat fram sina positioner och huvudstaden Port-au-Prince står till stora delar under kontroll av en gängallians som kallar sig Viv Ansanm.
För vanliga haitier innebär det ett liv präglat av utpressning, kidnappningar mot lösensummor och tvångsförflyttningar. Våldet har dessutom drivit fram en kronisk matbrist. Det är i denna miljö som ett fritt och säkert val nu ska organiseras.
Det här har myndigheterna redan hunnit med
Allt är ändå inte stillastående. Tidigare i juli meddelade valnämnden att man börjat registrera väljare och att säkerhetspersonal tränas inför valet. Nämnden har också offentliggjort en lista på 300 politiska partier som godkänts för att stå på röstsedlarna.
Stegen visar en vilja att återupprätta någon form av demokratisk ordning. Frågan som avgör allt är om staten kan garantera tryggheten kring vallokalerna – för utan säkerhet spelar det ingen roll hur många partier som står på sedeln.
0 kommentarer